blev jag igår. Och jag blev grattad gela dagen.

Först att gratta blev Hemtjänsttjejen, som började undra varför jag ville ha brunkräm och smycken. Skulle jag ha gäster? Varför, varför? Mannen sa då lite leende att  "Hon fyller år idag." Och då fick jag kramar och många uppmuntrande ord av henne. De är ju så söta allihop, som kommer till mig.

Så kom Mannen och gav mig två svarta vackra askar från en "fin" affär. Mycket nöjd och stolt såg han på medan jag med hans hjälp öppnade locken. I askarna låg förtjusande smycken av märket Snö. Örhängen, armband och halsband i form av svarta pärlor med snö-märket som gnistrar i silver, som passade mig så bra. Det är nog första gången som Mannen har inhandlat en present till mig helt av egen kraft. Inte underligt att han såg så nöjd ut, när jag blev jätteglad över smyckena. Love, love, love!

Plötsligt ringde min mobil, som är så tyst nu för tiden. Hade mina aningar om vem det kunde vara...Och mycket riktigt så satt Somris, Viktor, H och Olle och Grattade och vinkade i min lilla mobilruta. Och jag kunde vinka tillbaka precis som om de var hos mig just då. Underbara cyberteknik!

Mannens mobil ringde på fm. I den var min kära Kusin M, som sjöng så vackert och hurrade, så att jag blev alldeles tårögd. Hon gratulerade mig med hjärtekort och blommor på fredagen. Alltid lika omtänksam...

Jag tog en stunds födelsedagspaus medan jag fängslades av VM-speedway på TV. Vilka starka grabbar, som kör cyklarna! Nu vet  jag inte hur det gick för Sverige för innan alla heat var körda började mina gratulanter droppa in.

Min gamla virriga mamma kom med en stor och vackert rosa Hortensia, som mågen bar in åt henne och som jag inte är så säker på att hon minns att hon gav till mig. Hon förkunnade snabbt med sin lite elaka röst, som hon tar fram ibland, att hon minsann inte ville låna min rullstol fast den är skön att sitta i...för hon ska minsann gå så länge hon kan. Ingen empatisk behandling där inte...Under resten av kalaset satt hon, kan man säga, enbart med utan att delta. Här kändes den där pliktskyldigheten mot sina föräldrar så fasligt tydlig, som är så Luthersk. Jag var i övrigt omgiven av idel älskade personer, så jag tog inte illa vid mig av hennes "frånvaro". Jag har i alla fall en fin utsikt mot blomman idag...

Min lillasyster kom med en rödbrokig ros med sidenbandsrosett. Bara mellan henne och mig...Hon, mågen och minsta dottern(20-årsåldern) grattade mig med ett vackert ljusfat med en dragning åt lila/rosa.
Min storebror och svägerska kom ett härligt "Leta efter min Nallehjärtanyckel"-kort...ett slags terapeutiskt kort, som tog sin lilla tid att leta på, innan jag hittade nyckeln ibland massor av smådetaljer. De gav mig en rolig Sverigebok med mängder av igenkännande manéer av oss svenskar.
Mina skånska vänner kom med en vit och kraftig Hortensia i en silverkruka. Jättevacker...det är hortensiornas tid nu.

Tripp, tripp, tripp...så kom ett par små rosa barnskor gående på parkettgolvet...Så står hon där i rummet, lilla Alice, med sitt lockiga hår och i sin blommiga klänning med rosa leggings under...lite blyg mot alla utom mot mig. Ljuvliga gullunge! I bakgrunden kom Mamman och Pappan och stationerade sig i köket med sin medhavda sommartårta med jordgubbar och nyplockade blåbär. Nhea hade varit ute och plockat dem på morgonen...en riktig kärlekshandling. Love, love, love!

Presenter från Nheas och Saras familj skulle komma lite senare, så det blev en slags väntan på paket för mig, medan alla pratade på av hjärtans lust...så mysigt. Sara stannade till här direkt från en husvagnshelg  med sin familj. Hon gav mig en underbar rosbukett, röda och ljusa. De sattes i min favoriglastvas från IKEAs, som alla blommor blir så vackra i. I den stod de så vackert över kalaset, men när Mannen skulle fixa till det på bordet efteråt, så lyfte han den med en hand i den tunna kanten. Kanten bröts förstås av och han fick ett litet skärsår. Litet, som tur är! Vasen var fin men går att köpa nu också för sisådär 20 kronor, så det var ingen dyrgrip precis. Han lär sig av sina nya erfarenheter, precis som jag har gjort genom åren :-)) Nu får det vara nog med olyckor.  
Då Sara kom överlämnade de sina presenter under sång och hurrande. Av de vuxna fick jag en lyssnarbok " Brunstkalender" av Emma Hamberg...en fortsättning på "Mossvikenfruar", som kommer att bli en bra sommarbok. Sitta eller ligga och bara lyssna utan att behöva hålla i en bok. Så bra! Jag känner en sådan omsorg när de tänker på att göra det så bekvämt för mig som det går.

Och så blev det dags för det spännande paketet från barnbarnen Alice, Hans och Greta! Äntligen en hakklapp, tänkte jag, medan saliven flödade!
Nja, lite för hård för att vara en hakklapp väl...vad kan det vara!?
Omöjligt att gissa även för nyfikna mig!
Kolla vad jag fick! Jo, den allra roligaste, bästa och mest genomtänkta presenten i hela mitt liv...
 Vilken härlig present! Precis i min smak.


...var får flickorna sina idéer ifrån! Love, love, love!
OJ, SÅ MÅNGA SKRATT DET BLEV !!
Nu har jag en unik skylt...endast tillverkad i ett exemplar...bara jag som har en så´n! Genast får jag åklust. När kommer den där rampen som jag ska få till den för att kunna åka ut och in till huset?!
Nu MÅSTE jag ut och köra som bara den!!

Ett snabbinhopp gjorde Väninnan på kvällen och grattade mig med Peter Jöbacks samlings-CD. Så kärt besök fast hon ännu inte mår bra efter sin infektion...kunde inte vänta...

Och TACK alla som har grattat mig via SMS och på Facebook! Under den här dagen gick det många tankevibrationer genom cyberrymden...Kärleksvibbar!