Fick just 32 dagars semesterlön

helt oväntat. Jag blev väldigt glad och överraskad när min jobbarkompis B talade om det för Mannen.

De pengarna ska gå till "piglön", alltså: Jag har äntligen fått Mannen att ordna med en firma, som kommer att komma hit för att städa varannan vecka. Chefen för Städfirman var här igår och han berättade om deras rutiner, som verkar mycket lovande...lite familjärt, liksom.

Eftersom inte jag har kunnat laga och underhålla hemmet på senare tid, så brukar det nämligen vara, så har det lagrats en hel del ogjorda saker här hemma. Mannen är inte snabb i vändningarna hemma...vill hålla på hemmajobben en tid...vill väl känna att det är han som bestämmer. Efter Städchefens besök satte han plötsligt fart och började fixa till flera ogjorda saker, snyggar liksom till det lite, så att han inte behöver skämmas över sitt sätt att förhala felaktigheter här hemma...vill väl visa att han är duktig, kan jag tro. "Karlar kan"...när de vill!

När jag inte fick ha sjukpenning fast jag är dödligt sjuk...underliga äro Regeringens tankegångar...och då jag fick sjukbidrag blev jag oerhört rädd för att hamna i en svår ekonomisk kris. Många är utgifterna, som tillkommer utöver de saker, som ger frikort. Det kostar mycket att vara sjuk trots alla högkostnadsskydd. Nu har jag även fått börja lyfta pengar från min ålderspension och från mitt privata pensionssparande. Jag är så nöjd över att det gick att ordna, så att jag slipper känna att jag blir en ekonomisk börda också.

Jag hade en sträng uppfostran från min pappas sida. Helst ville han att jag skulle gå in på hans kontor och stå där och be om pengar till allt jag behövde pengar. Jag fick alltid den summan jag frågade om, så det han var inte det att han var snål, men det var så kränkande att stå där, tyckte jag. Ångest över att vara utan och behöva be om pengar har jag alltså med mig från min barndom. Jag känner mig alltid lika liten som då och lika kränkt, i alla sammanhang när det liksom gäller för mig att "få tillstånd" till att köpa sådant, som jag ser inte är ett dugg viktigt för Mannen. Han säger heller aldrig "nej", men jag ser på hans kroppsspråk att han, som han ser det, inte gillar att "slösa" med pengar.

Hur dum får jag vara!? Be om lov att handla nu som vuxen!! Jag har ju "egna" konton, "egna" pengar. Ändå vill jag gärna känna, att det är okey  för honom att jag handlar det jag vill...få ett "okey", liksom. Mannen har på något vis känslomässigt ersatt min pappa när det gäller ekonomin.

Det kostar att ha idéer så klart, även om jag har en förmåga att kunna njuta av naturupplevelser, som är gratis och dessutom har släpat med mig många billiga matsäckar genom årens lopp. Pengar har alltid varit ett hett ämne för mig...blir nog lätt så eftersom jag får så många lysande idéer om vad jag vill uppleva...alla idéer är inte gratis.

Just nu med gipset har jag idétorka...LedsagarE tycker nog att jag är tråkig. Hon tar många rökpauser och ofta Treo Comp, när hon är här hos mig...Jag är bara så nöjd med att Mannen kan få komma ut och "vädra" sig lite, som idag på Golfbanan. Då får jag hjälp med mina förflyttningar av E. Att få hjälp med dem räcker för mig på en idétorkedag! :-))

Klockan 14 kommer Väninnan och "avlöser" E. Det är en trygg dag för Mannen och mig. Hon stannar tills han kommer hem från Herrgolfen. Han spelar sitt livs bästa golf just nu...undrar hur mäns hjärnor funkar egentligen...Kul för honom som spelar in pengar till ett nytt inköp av klubba...en självgående klubba vad det låter som när han euforiskt talar om den...Det här skvallrar nog Väninnan och jag om på em...och lite annat också...som att Saras familj är på Kreta nu. Lyckostar! Samma ställe som jag var på 1998. Nhea och Somris kommer säkert med i vårt prat på något vis...vi brukar ventilera alla "de våra". Och våra egna känslolägen kommer med på ett hörn. En skön em att se framemot...

Kommentarer
Postat av: Vita Liljan

Tänk vad glad jag blir! Mitt i allt elände så kommer en fin överraskning. Att mannen inte har tagit tag i städning osv tror jag tillhör hans sorgearbete, det är en sådan lätt bagatell att skita i. För egen del har alltid städning varit terapi för mig. Jag tänker så bra och jag vet att jag gör det bra! Eget bekräftelsebehov. När jag var liten städade jag jämt när m&p var borta för att få beröm när de kom hem. Jag styrde och ställde en hel del med mina syskon som oxå fick hjälpa så det var inte alltid berömmet togs emot på rätt sätt. Så trög man är ibland. Pengar får nog alla karlar att se rött. Har själv velat ha egen ekonomi när vi har särkullbarn men det tycker inte han. För mig är det en frihetsgrej + att han spelar golf som ju inte är gratis men,men jag kanske får som jag vill till slut! Man får träna mer på att vara tydlig! Vi ses snart...:)

2009-07-29 @ 13:36:30
Postat av: Somris

En fundering...går det verkligen inte att överklaga FKs beslut om ditt sjukbidrag istället för sjukpeng??

2009-07-29 @ 15:57:59
Postat av: svinoflickan

hej hej.



får du inte sjukpenning alltså..

men vem får de då?

de är väl de som är sjuka som ska få de..

jag blir både arg o ledsen att man ens ska behöva tänka på pengar o ekonomi när man är sjuk..usch.



å de där att be om lov..har jag också i mej..men här är de så att vi liksom har alla pengarna ihop eftersom de inte riktigt skulle funka annars..för de första så får ju jag nästan ingen inkomst eftersom jag vill va hemma så länge me skruttarna..

å för de andra blir de itne så mkt över på kontot så de är inte så mkt kvar att fråga om lov om...men sen är jag nog lite dum ibland..fast att man bara har tex 100 kr på kontot som ska räcka tex i 1 vecka så kan jag ändå absolut vilja äta en familjepizza för den hundralappen...skratt.(eller choklad.-)



Nu ska jag sova...de är natt igen som du ser.

jag smög iväg me bilen upp till mamma o en av mina systrar en sväng..drack lite te där.



kramkram vännen o skönt du har din vänninna..

man behöver sina tjejvänner att prata av sig me ibland.



2009-07-30 @ 00:44:07
Postat av: alspenselnALSpenseln

Jag förvärvsarbetade peirod 2 sedan 1984, efter barnaåren hemma. Lyfte en alldeles för låg kvinnolön, förstås. Fick aldrig över pengar till egna inköp.Mannen hade alltid mer pengar att röra sig med.

Så en dag när jag var ungefär 50 år fick jag en överväldigande ångest över att vara beroende av Mannen vid alla inköp fast jag jobbade oerhört hårt.Då gick jag upp och satte mig på ett högt berg och tänkte...plötsligt kom svaret till mig. Jag skulle genast nästa dag gå till min bank. Avsluta ett missbrukat Visakort, öppna egna konton och omfördela våra pengar, så att jag åtminstone fick känslan av att ha råd att shoppa ibland. Shopping kändes så härligt lyxigt och när jag fick den ekonomiska friheten, så gjorde jag ofta många kvalitetsfynd, speciellt på skofronten. Jag kan inte känna att jag missbrukade min frihet...jag njöt bara av att ha den.

Ändå har det alltid funnits rester kvar av de gamla känslorna...att vilja ha okey av Mannen. Jag smyghandlade därför ibland...lät fyndet hänga till sig först,liksom, innan jag visade upp det för honom. Så barnsligt gjort...tycker jag idag.

2009-07-30 @ 17:40:44
URL: http://www.alspenseln.se
Postat av: vännina

Hejsan.

Det är så skönt att få läsa din sida. Jag öppnar den gärna varje dag för att se om du har skrivit något nytt. Varje gång du skriver har du något att berätta. Jag kan även denna gång skriva lite om hur vi hade det i onsdags. När jag kom denna gången satt du ute på eran härliga uteplats. du satt i skuggan under parasollet. Jag tog en stol och satte mej bredvid i skuggan, solen värmde faktiskt.Där satt vi och bara njöt, småpratade och tittade på blommorna. Så fick vi se, i en blomsterbuske flög det fjärillar, så vackra. Du sa till mej att gå in och hämta fjärillsboken, och sen var vi på fjärillssafari. Vi tittade på fjärillarna och jämförde dem med bilderna i boken, Det var inte lätt att följa fjärillarnas snabba flygtur och försöka att se om den var gul, ljusgrön, hade en prick på över eller undersidan på vingarna. Den lättaste fjärlillen att urskilja var påfågelfjärillen. Tillslut hade vi identifierat 5 fjärillar, men nu minns jag inte namnen. Därefter gick vi in, du ville vila.Jag kokade kaffe, som vi sedan drack. Du ville prova två klänningar, som visade sig sitta perfekt. fina sommarklänningar. Vi satt o småprata och skvallrade lite som man gör när man träffas. Vi har det så trevligt när vi träffas och får ha våra pratstunder. Lycka till på måndag. Kram från mej till dej

2009-07-31 @ 09:07:53
URL: http://[email protected]

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0