för fallskärmen vecklade ut sig, så jag landade mjukt och behagligt i min glada dimension. Tack vare hela räddningsstyrkan, som kom  till mig igår och lyfte bort mitt tungsinne.
Dagen startade med duschhjälpen M. Hon var en ny personal för mig. Hjärtegod och ömsint. Hon behandlade mig som fullt normal och den förmågan beundrar jag alltid hos alla människor. Så väl jag behövde det igår.
Mitt i duschningen kom Nhea och Alice och innan jag var helt klar dök även Sara  och Greta upp med ett fång blåklint. Det blev liv och rörelse i huset. Kändes så befriande och skönt.
M. var just färdig med påklädningen av mig och höll på med att föna mitt hår, då min Systerdotter kom, som vi hade planerat. Hon blev både överraskad och glad över att få träffa sina kusiner här hos mig. De umgicks en stund, skrattade och hade det trevligt, hörde jag.
Så anlände arbetsterapeuten I och anpassningspersonen C, som skulle hjälpa mig med EL-rullstolen och se hur jag kan ta mig in i huset med den. Vi samlades alla här ute vid garaget och lyssnade och tänkte så att det knakade. De kom fram till att jag får en ramp med plattform, så att jag kan köra in den i huset genom vanliga entrén. Under tiden plockade Alice vita stenar vid rabatten, Greta ville spela strandtennis med någon och Viktor plockade med mina stenar i det blå fatet.
Jag tog en tur med ELrullstolen ihop med Nhea, Alice och I. Jag ville prova en backe. I lät mig först åka in igenom en vägspärr och ut på en grusväg. Där finns en brant backe, som jag skulle få prova att åka. Jag åkte fram mot kanten och stannade där en stund. Då kände jag samma känsla av fjärilar i magen, som jag kände då jag skulle åka nerför slalombacken första gången. Så tog jag mod till mig och körde utför och uppför backen och det gick så bra. Jag klarade det galant! Och roligt är det att åka med den också. Åh, vad jag önskar nu att jag ska kunna använda den en tid.
Vid lunchtiden tackade Sara och Nhea för sig och lämnade utrymme för min Systerdotter och mig att umgås ensamma. Vi pratade lite djupfrågor medan jag vilade mig i motorsängen. Vi har en del ouppklarade saker att ventilera. Mest av positiv natur...det har hänt mycket under hennes uppväxt...och ihop med mig då...en del saker är det bra att kolla av, så att de inte stannar vid fantasibilder. Vi ger varandra våra versioner och stämmer av, så att bilderna blir så verkliga som möjligt. Våra träffar gillar jag...vi hjälper liksom varandra på något vis.
Hon skjutsade mig till Psykologen B. Hos psykologen pratade jag om dödens betydelse för mig, om hur Mannen är delaktig i mina tankar, om relationerna med "de gamla" och om sorgen över att inte få de där guldåren efter 60. Tårar igen av tanken på att inte få de där 20-25 åren ihop med min Man och min familj.
Systerd. gick och shoppade medan jag var hos Psykologen i en timme. Eftersom jag inte hade visat henne var jag var, så gick hon till fel väntrum för att möta mig. Och så skrattade vi åt det, när hon efter en stunds väntan för mig kom till bilen. Hon gör mig glad!
Här hemma hade Somris, Viktor och H(hjärtat) kommit på kortvisit, innan de åkte till väninnans stuga där de ska sova onsdag-söndag. Underbart att de är i mina trakter några dagar. Så fick systerd. träffa dem här också. Fick ett SMS där hon skrev att hon gillade dagen hos mig. :-)

Vilken dag, full av aktivitet. Full av livsglädje. Jättehärligt! Jag kände inte ens trötthet förrän på kvällen. I och med allas närhet, kändes det som om jag fick hjälp av dem med att lätta på de tunga tankarna från igår. Love, love, love!