så idag såg jag först på Körslaget och sedan på Idol2009, som jag hade spelat in.

Jag blir så imponerad över körledarnas entusiasm och hur de får igång körmedlemmarna. Jag gillade alla men inte Stefans kör lika mycket. De vann telefonrösterna i alla fall, så det fanns tydligen andra som gillade dem.

Och Idol! Vad härliga sångare de är. Olika val av musik ger en så stor variation. Det blir inte lätt att välja en vinnare i år. Jag har ett par favoriter men dem avslöjar jag inte ännu.

Under de här programmen försvinner min sjukdom. Jag är liksom enbart i hjärnan och den är ju frisk. Det är en så otroligt skön känsla, som jag är så tacksam för att jag kan befinna mig i.

Det räcker förstås med att jag blir kissnödig för att påminnas om verkligheten. Med stor möda tar jag mig upp ur sängen eller rullstolen till gåstolen och ut på toan. Bara att torka mig, som jag vill göra så länge jag kan det, tar enorma krafter. Måste nog be om hjälp med det också snart. Väl tillbaka till utgångsläget är jag helt flåsande. Det tar en stund innan jag har hämtat mig igen och kan ligga eller sitta och andas lugnt igen.

Så dras jag med in i musikens värld igen och blir så där euforisk och glad, så att jag bara njuter, njuter, njuter.

Var tvungena att kolla av med Nhea hur Alice mår idag. Hon har haft feber. Hon är lite bätttre idag. Vi ska kalasa hos Sara på lördag och då vill alla vara pigga. Så Alicebulletinen lät positiv. Hos Somris är det nog busväder. Det säger i alla fall metrologerna. Där går nog Bollibompa för Viktor nu medan Somris kurar under en pläd.