penslar i glas. Som ett stilleben står de i en energigivande inbördes ordning.


Nästa steg är att lyfta dem och fortsätta att färglägga min akryltavla.

Jag hade gjort en hörna på uterummets bord innan olyckan. Nu tar jag mig inte dit ut. Pust! Stön!
Kan jag få till en liknande hörna vid min arbetsplats...månntro...måste kunna komma dit med rullstolarna.
Idag är det Torsdag. Dags för Väninneträff. ♥ Kanske kan jag och Väninnan ordna med det idag på eftermiddagen.

Mitt stillebenen har Sara arrangerat, när hon kom som en virvelvind. Guldkortet i kortlådan har Hans sytt åt mig. Han har mycket kärlek, som han vill visa mig nu. Love, love, love!

som ett förlossningsarbete. Först sätter jag fart och den tar form...sedan avstannar mitt skapande för att låta målningen stå och mogna till sig lite. Så är jag igång igen...tycker att höger sida på den är bra men inte vänster sida...den får stå och skämmas lite ett tag. Och så tar jag nya tag igen med penslarna...ser inte så dumt ut alls...bäst att låta den vila ett tag nu...jag förstör annars med mitt petande.
Vad tycks? Kan den bli något att låta blicken vila på?

kommer min målarlust tillbaka. Jag blir så skönt avslappnad då jag skapar. Tiden bara rusar iväg och jag sitter där helt uppslukad med mina idéer. Jätteskönt!
Jag klurade och tänkte ut , hur jag skulle kunna göra en barnbarnstavla till. Klippte i silver- och guldpapper och tårtpapper. Målade med akvarellfärg på ett ganska grovt akvarellpapper. En bit mot färdig produkt är jag och jag lägger ut den så fort den är klar.

idag kan jag SE ut genom köksfönstret igen. Fönstret är nytvättat! Jag ser hur snön sakta dalar ner. Skulle vilja måla av just det motivet.Men att måla snö är SÅ väldigt svårt, så jag får nöja mig med att sitta här och titta ut... Storstädningspatrullen från en firma var här igår. Mitt hem blev så mycket ljusare efter det.

var jag en superaktiv, supereffektiv, superduktig och superkreativ person. All den här aktiviteten gjorde, att  jag har varit med om så många roliga och intressanta saker i mitt liv. Det finns egentligen ingenting,som skrämde mig, utan jag provade på det mesta. Inom hantverk och  inom mitt yrke har jag i stort sett varit inne och "nosat" på alla områden, som gick att prova på.
Jag jobbade mer än heltid med både praktiskt arbete och med ett gigantiskt administrativt arbete. Och jag tyckte att det var jätteroligt! Och jag trivdes så otroligt bra med mitt arbete!
Jag var också alltid igång på fritiden.  Jag befann mig ofta i "Flow" och var nog ganska otålig mot flickorna och min man. Jag "drev och coachade" mitt företag "Familjen", så hårt att flickorna och min man ofta blev trötta på alla mina idéer. :-))  Mina idéer ,de flödade och flödade. Jag skapade och skapade och jag jobbade och jobbade. Jag hade inget tålamod att vänta på min man, så jag gjorde det mesta i hemmet och i trädgården själv. Tunga sysslor likaväl som lätta. Dygnets timmar räckte aldrig till. Sov inte särskilt mycket. Jag utnyttjade alla dygnens timmar. Ordet "vila" kände jag inte till. Inför semesterresorna läste jag på om alla resmål, så att jag kunde visa flickorna alla sevärdheter. De fick prova på olika sporter på sommaren och på vintern. Nu är jag inte så säker på att någon av dem uppskattade mitt stora behov av att göra saker gemensamt med dem, för ingen har väl egentligen fortsatt med något av det jag introducerade, som egna intressen. Jag hade roligt i alla fall!:-))
Nu för tiden sysslar jag med min konst och annat som intresserar mig, men som ändå ofta rör dem på något vis. Det är min drivkraft liksom, att känna att någon av dem kan få glädje av det jag gör.  
Men för övrigt, nu, så får de göra precis vad de vill på sin egen tid -
- och ibland får jag också vara med och dela den tiden. :-))