Ibland "poppar" det upp minnen av
gamla vänner, som jag inte ens har träffat på många, många år.
En dag kom jag att tänka på en jättehärlig väninna,I, som jag kom i kontakt med via några killar, som raggade tjejer. De körde runt på sta´n i sin engelska bil Sunbeam, som hade träinredning och skinnklädsel. Jag hade åkt med dem tidigare, så jag hoppade in i baksätet den här dagen också, när de stannade till och vinkade in mig. Den andra killen ville också ha en tjej bredvid sig. Han snurrade runt med bilen på sta´n en stund. Efter en stund fick han syn på I, som stod och skrattade ihop med några andra tjejer. Hon nappade glatt på hans förslag att kliva in i bilen.
Vi, två, åkte ihop med killarna ett bra tag framöver, både i vår stad och till andra städer. Stannade och fikade och satt och pratade. Jag minns att vi åkte ut på en naturupplevelse också. Promenerade i en vacker skog med en å, som rann bredvid gångstigen. Det tillfället minns jag som mycket romantiskt.
På ett foto ligger hon på motorhuven klädd i sina storrutiga svart-vita snävt insydda byxor. Hon var alltid så himla livfull och glad. Jag minns att jag kände mig tyst och osäker när hon var med. Ändå trivdes jag att vara med henne. Hon gjorde mig så glad.
En dag ville hon inte träffa den andra killen längre. Hon tröttnade på honom när han bara somnade, då hon hade tänkt sig att ha lite kuttrasju. Åh, vad jag saknade henne i fortsättningen. Jag stötte ihop med henne på sta´n en kort tid efter det. Hon hade då med sig en annan kille och talade lyckligt om att hon var gravid med honom. Jag, som inte alls hade några egna sådana planer då, tappade helt kontakten med henne efter den gången. Jag har på något vis ändå alltid hållit mig uppdaterad om hur hennes liv har varit. Hon betydde mycket för mig.
Förhållandet med den nya killen blev livslångt. Hon fick också fler barn med honom. En av döttrarna var min gympaledare, så genom henne vet jag att hon var mycket lycklig med honom. Nu är hon ensam för han dog i cancer den 13/2. Jag kan känna precis hur ledsen hon är...vi kom varandra så nära då för länge sedan.
Tänk så underligt att jag kom att minnas just henne för någon dag sedan...kanske var det till och med den dagen som han dog. Tankarnas makt är förunderliga.
En dag kom jag att tänka på en jättehärlig väninna,I, som jag kom i kontakt med via några killar, som raggade tjejer. De körde runt på sta´n i sin engelska bil Sunbeam, som hade träinredning och skinnklädsel. Jag hade åkt med dem tidigare, så jag hoppade in i baksätet den här dagen också, när de stannade till och vinkade in mig. Den andra killen ville också ha en tjej bredvid sig. Han snurrade runt med bilen på sta´n en stund. Efter en stund fick han syn på I, som stod och skrattade ihop med några andra tjejer. Hon nappade glatt på hans förslag att kliva in i bilen.
Vi, två, åkte ihop med killarna ett bra tag framöver, både i vår stad och till andra städer. Stannade och fikade och satt och pratade. Jag minns att vi åkte ut på en naturupplevelse också. Promenerade i en vacker skog med en å, som rann bredvid gångstigen. Det tillfället minns jag som mycket romantiskt.
På ett foto ligger hon på motorhuven klädd i sina storrutiga svart-vita snävt insydda byxor. Hon var alltid så himla livfull och glad. Jag minns att jag kände mig tyst och osäker när hon var med. Ändå trivdes jag att vara med henne. Hon gjorde mig så glad.
En dag ville hon inte träffa den andra killen längre. Hon tröttnade på honom när han bara somnade, då hon hade tänkt sig att ha lite kuttrasju. Åh, vad jag saknade henne i fortsättningen. Jag stötte ihop med henne på sta´n en kort tid efter det. Hon hade då med sig en annan kille och talade lyckligt om att hon var gravid med honom. Jag, som inte alls hade några egna sådana planer då, tappade helt kontakten med henne efter den gången. Jag har på något vis ändå alltid hållit mig uppdaterad om hur hennes liv har varit. Hon betydde mycket för mig.
Förhållandet med den nya killen blev livslångt. Hon fick också fler barn med honom. En av döttrarna var min gympaledare, så genom henne vet jag att hon var mycket lycklig med honom. Nu är hon ensam för han dog i cancer den 13/2. Jag kan känna precis hur ledsen hon är...vi kom varandra så nära då för länge sedan.
Tänk så underligt att jag kom att minnas just henne för någon dag sedan...kanske var det till och med den dagen som han dog. Tankarnas makt är förunderliga.
Kommentarer
Trackback
