mamma bad mig skriva...
Men hon vill ändå inte lämna er blogg läsare utan några ord denna dag så hon bad mig gå in och skriva några ord.
Något jag såklart vill göra för mamma.
Men vad skriver man i någon annans blogg, åt en person som är så dålig att hon inte orkar skriva själv?
När varje andetag är en stor kamp för att få luft,
när varje andetag rosslar i hela bröstkorgen,
när varje andetag är så tungt att ta att hon måste använda kraft och styrka varje gång för att andas - kraft och styrka som hon inte egentligen har...
När allt mamma vill få göra är att lägga sig ner i sängen och vila,
men det går inte
för då hamnar allt slem i fel strupe och det blir bara en enda lång kamp för henne att lyckas få bort slemmet upp ur fel strupe så hon får luft igen.
Vad är det för vila?
Ingen såklart...det tar mer energi och kraft ifrån henne än det skänker henne vila.
Det är jobbigare för henne att lägga sig ner att vila än att sitta upp,
men egentligen orkar hennes kropp inte sitta upp.
Vilken kamp hon för min mamma,
varje dag, varje timme, varje minut, varje sekund.
Men idag tog krafterna som hon alltid brukar spara till er som läser slut,
idag orkade hon inte gå in här och skriva några rader till er,
idag behöver hon sina krafter till att bara vara, sekund för sekund.
Inte ens glädjen att få sitta här vid sin dator och skriva några ord till sina vänner som finns omkring henne ute i cybervärlden fick hon tillräckligt med krafter till idag. Det som jag vet betyder så mycket för henne!
Men en sak orkade hon göra idag - hon orkade be mig gå in här och skriva er några rader. Men sen tog orken slut...
men jag är säker på att ni som läser härinne kan ge henne styrka via era varma ord och tankar som betyder så mycket för mamma! ♥♥♥
/Somris
Läser ofta här men kommenterar aldrig, tyvärr! Idag vill jag lämna ett spår så som du gör hos mig när jag läser här inne och naturligtvis stannar spåret kvar hos mig! Kram
En massa kramar och all styrka till dig!
Hejsan.
Mina tårar rinner ner för mina kinder.
Tack för stunden hos dej igår.
Jag såg hur du kämpade för att ta varje andetag. Du är så stark i din svåra sjukdom. Vi satt och höll varandra i handen och gav varandra ett extra tryck. Vi mötte varandras blickar och då såg jag dej som du var innan sjukdomen tog dina krafter.
Du ville visa mej bilder på dina barn och barnbarn. När jag tittade på dej då du tittade på fotografierna på dina kära såg jag ett leende i dina ögon och ditt ansikte sken upp.
Tack för stunden i går. Vi har alltid det mysigt ihop.
Många kramar till dej från mej.
Vill att du ska veta att jag tänker SÅ mycket på dig även om vi inte känner varandra. Det är svårt att hitta ord för inga ord kan ju trösta i allt som du måste gå igenom. Men jag är säker på att tankars energi kan nå fram, att man kan skicka energi till en annan människa och jag ska tänka, och skicka och omfamna så mycket jag bara kan! Du har varit så otroligt stark genom det här och jag hoppas så att du kan få en stunds vila mellan varven, en liten liten minipaus som ger dig ny kraft.
ALL kärlek från mig till dig!
Vet inte vad jag ska skriva riktigt men jag tänker på dig varje dag som går...hur du kämpar med din sjukdom...varma stora Kramar till dig från mimivi
Tänker på dig!
KRAM
vad fint inlägg Somris gjort i din blogg.
Kramar till dig.
åååååååååååååååååååååå stor kram till dej du tappra underbara...
gråter också.
varför ska du drabbas av en sån sjukdom.
TACK igen för allt du ger och gett mej..mer än du tror..
me dina tankar dina ord..
och hur jag sett när du lekt me dina barnbarn..din fantasi..ditt skapande...
UUUnderbara du !!!!!
kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaam o styrka i din hemska sjukdom.
jag ber ofta för dej...att du ska få kraft mitt i skiten.
kramis
Tänk om inte om fanns....svårt att fortsätta för om vill gärna följa efter.
Som jag försökt ordna med min överraskning. Minns du när toaskåpet rensades?
När jag åkte hem hörde jag på radion att Carola varit på Djulö slott? tror jag det heter med en körkille från körslaget,jag och namn.
Hade jag vetat hade jag stuvat in dig i min bil och åkt dit så hade vi ännu lite fler roliga minnen att prata om.
Samt fått njuta av lite visor.
Det känns tungt att veta att det är så jobbigt för dig nu men jag hoppas att du minns lite av vårat samtal om just det.
Ni finns i mina tankar allihopa!
<3 massor av kramar från Vita Liljan med familj
Stora kramar till dig! Kramarna är fulla med styrka och kärlek!
Mycket fint skrivet av Somris, tack för att vi får vara med och dela denna blogg tillsammans med er familj!
Tänker på er alla!
Många kramar Anna
