så måste jag hålla koll på mina skötebarn blommorna. Jag vill ju inte att någon av de hon har skött om med stor omsorg ska vissna medan hon är borta. Svårast just nu är en primula. Jag tjatar och pekar och känner mig stundtals till besvär. Men PA ska ju göra mina ärenden och blommor betyder mycket för mig som ni vet. Det är ju ändå massor med saker som jag avstår från att påpeka. Ibland orkar jag inte chefa och ibland känns det inte så viktigt på något vis. Då blir jag lite som Ferdinand: sitter hellre och tittar på fåglarna.

Igår övade jag med den ögonstyrda datorn och det gick riktigt bra. Det gäller att inte vara alltför nyfiken och låta den skriva klart varje bokstav innan ögonen flyttar vidare till nästa. Tålamod och att ta det lugnt är inte min starka sida. När det gick bra så var det faktiskt ganska roligt.

På em blir jag så kraftlös att jag behöver flyttas med liften mellan stolarna. Det är svårt att förstå för andra att jag inte har någon muskelkraft att trycka ifrån med eller stödja mig med. När jag slapp anstränga med resningar så fick jag mer ork till travet, TV och att Trisskrapa. Vinst? Nej, varken på hästarna eller lotterna. Skrapningen är ändå ett roligt moment tycker jag.

Nu är påskpyntet nerpackat igen. Jag har kvar fjädrarna i busken vid berget som H har dekorerat. Fjädrarna fladdrar så mysigt av vinden Och de har så vackra färger. De får sitta tills det kommer blommor på andra buskar.

Glömde skriva igår att det är så roligt att ni följer min blogg. Jag kom åt någon knapp så att det mesta som jag hade skrivit försvann och det var inte kul precis. Jag skrev om det mesta men glömde det om bloggen.